Author Archives: EKSN

Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter

Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan från helt olika typer av textilier i ett livscykelperspektiv.

http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Shoppingresorna-ger-en-av-kladernas-storsta-klimateffekter.aspx?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=nyhetsbrev&utm_source=apsis

Kanada går före – inför klimatskatt

I nyhetsbrevet CSR i praktiken läser jag om att Kanada nu vill införa klimatskatter.

Om den kanadensiska regeringen får sin vilja igenom kommer alla delstater att införa koldioxidskatter nästa år, som ett led i att nå landets åtaganden om minskade utsläpp. Skatten ska börja på 10 kanadensiska dollar per år 2018 (ca 70 kr) och sedan öka gradvis till 50 dollar (ca 340 kr) per ton per år 2022.
Redan idag bor fyra av fem Kanadensare i delstater där koldioxidskatten är en realitet. Den första skatten infördes 2008 i British Columbia och verkar ha bidragit till att utsläppen minskat mellan fem och femton procent utan att påverka tillväxten i samhället negativt, enligt studier.

Förslaget att införa skatten för alla i Kanada har fått kritik från oppositionen som hävdar att den kommer att drabba de allra fattigaste, och som tycker det är konstigt att regeringen inte offentliggör de ekonomiska kalkyler över de realekonomiska effekterna som regeringen tagit fram. I de delar av uträkningarna som läckt till media handlar det om så mycket som 1250 kanadensiska dollar per år (ca 8500 kr) i prisökningar på allt från bensin till konsumtionsvaror.

Ett perspektiv som saknas i den argumentationen är naturligtvis att skatten blir ett kraftfullt och tydligt incitament för alla att förändra sina konsumtionsvanor till klimatvänligare produkter. Regeringen har föreslagit att delstaterna själva får besluta vad intäkterna från koldioxidskatten ska gå till. I British Columbia går de till att sänka skatten för alla, och där har man samtidigt ett system för att mildra de ekonomiska effekterna för de allra fattigaste.

Kanadas regering är en förebild på många sätt, och även på detta område. Tydliga ramverk skapar en jämn spelplan för det kanadensiska näringslivet och erbjuder en väg framåt, mot ett klimatsmartare samhälle. Dessutom ger det konkurrensfördelar för kanadensiska företag på den internationella marknaden eftersom de kommer att ha erfarenhet av att kalkylera koldioxidskatter i sina normala kalkyler tidigare än andra.

Kanada är därmed en förebild och något som den svenska regeringen skulle vinna på att ta efter, för klimatets och för de svenska företagens skull.

 

Mysa miljövänligt?

DET ÄR LITE ironiskt att se människor tända värmeljus och släcka ellampor för miljöns skull. De allra flesta ljus består till stor del av paraffin som är tillverkat av fossil olja, samtidigt som det svenska elsystemet innehåller väldigt lite fossil energi.

Särskilt värmeljus görs nästan enbart av paraffin. Stearin å andra sidan görs ofta av slaktavfall, men även av vegetabiliska fetter och då ofta palmolja.
Även stearin har ett klimatfotavtryck om man räknar in utsläppen från djuruppfödningen och klimateffekter av regnskogsskövling för att anlägga palmoljeplantager. Så det finns en miljöbaksida även hos något så vardagligt som ljus. Hur ska man då tänka? Ett sätt är att titta efter miljömärkta ljus.

Svanmärkningen har kriterier för ljus. Den ställer bland annat krav på var råvaran kommer ifrån och på att den inte får vara besprutad med bekämpningsmedel. Palmolja eller sojaolja är inte tillåten och minst 90 procent av ljuset ska vara gjort av förnybar råvara. Därför består svanmärkta ljus nästan bara av djurfetter. Märkningen ställer krav på spårbarhet till produktionsanläggningen, men ännu inte på djurhållningen.
– Eftersom det animaliska fettet är en restprodukt och det finns så många ­miljöproblem förknippade med de vegetabiliska oljorna så är nog Svanmärkta ljus det bästa alternativet just nu, säger Sara Örberg på Naturskyddsföreningens Handla miljövänligt-kontor.

Det finns gott om svanmärkta ljus att köpa, några märkta värmeljus har också refillfunktion, med en glaskopp i stället för aluminiumhölje och utbytbara ljus. Bivax är också ett bra, men lite dyrare, alternativ.

Anders Friström, Tidningen Sveriges Natur 5.16

Fler tips hittar du här: http://www.sverigesnatur.org/gron-guide/

Konsumtion av möbler och inredning har ökat kraftigt i Sverige

Svenska folket köpte möbler och inredning för 47 miljarder kronor år 2015, vilket motsvarar en genomsnittskonsumtion på 4 722 kronor per person.

KonsumtionsrapportKonsumtionen av möbler och inredning har accelererat kraftigt sedan 2012, och ökade med 7 procent under 2015.
Svenska folket slänger stora mängder mat. I båda fallen underskattar konsumenterna mängderna. Det är en del av innehållet i Konsumtionsrapporten 2016, från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Ladda ner rapporten
http://cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten

Från COP22 i Marocko

Reflektioner efter klimatkonferensen COP22

Leif Åhman, prefekt på Kemi och kemiteknik, Chalmers, och Maria Svane, projektledare på GMV, var på plats på FN:s klimatmöte COP22 i Marocko i mitten av november. Här delar de med sig av några av sina intryck och reflektioner.

Refektioner från COP22

Big World, Small Planet – en bra bok om en viktig fråga

big-worldBig World, Small Planet är en inspirerande bok som handlar om vår tids största utmaning. På ett medryckande sätt berättar miljöprofessorn Johan Rockström om varför vi behöver en ny värdegrund för att säkra en utveckling för mänskligheten – inom planetens hållbara gränser. Trots att människan slitit hårt på jordens tillgångar har dess ekosystem hittills förblivit förvånansvärt tåliga och anpassningsbara inför dessa påfrestningar och fortsatt att förse oss människor med sådant som mat, rent vatten och frisk luft. Men även om vår planet tycks vara frisk står vi inför en vändpunkt. Vi närmar oss gränserna för vad jordens klimat och ekosystem klarar av.

Vi har läst om detta förut – och ibland blir det för mycket negativt och tillsynes omöjligt. Men Rockström visar att det går att göra något. Det känns bra.